Vanliga frågor

Varför heter studien G2-studien?

1995 startades en prostatacancer screeningstudie i Göteborg. Sedan studiestart har 10 000 män bjudits in för PSA-provtagning vartannat år under 20 års tid. Denna studie har vi kallat G1-studien eller Göteborg 1-studien. Studien har blivit världskänd och är den studie som tydligast visat vinsten men också nackdelarna med regelbunden PSA-provtagning hos män. Vid vår senaste uppföljning av resultaten i G1-studien kunde vi konstatera att män som var 60 år och yngre när de inbjöds har haft en mer än halvering av sin risk att dö av prostatacancer och om vi ser till de 77 % som deltagit minst en gång är risken att dö av prostatacancer ännu lägre.

Vad är PSA?

PSA är en förkortning av prostata-specifikt antigen. Detta är ett protein som bildas i prostatakörteln och har en viktig funktion i sperma. Utan PSA skulle mannen inte vara fruktsam. Vid sjukdomar i prostata, som till exempel cancer, sker ett ökat läckage av PSA från prostatan ut i blodbanan. Fördelen med PSA är att det enbart produceras i prostatan och inte i något annat organ i kroppen. Nackdelen är att värdet kan vara förhöjt vid andra åkommor i prostatakörteln såsom godartad prostataförstoring och akut inflammation. Detta innebär att enbart en mindre del av de män som har förhöjt PSA har det på grund av cancer och därför behöver många män genomgå vävnadsprovtagning i onödan. En annan nackdel med PSA är att det inte anger var i prostata en tumör är belägen vilket innebär att man måste man ta prover från hela körteln. Vid denna provtagning som vanligen omfattar 10-12 prover kan man ”oturligt” träffa en liten betydelselös tumör, samtidigt som man även riskerar att missa en större potentiellt farlig tumör.

Varför kan man med dagens diagnostik riskera att behandlas i onödan?

Prostata är ett säreget organ. Med ökande ålder får de flesta män tumörer i prostatan. I 60-årsåldern räknar man med att en tredjedel av alla män utvecklat tumör i prostatan, de flesta mikroskopiskt små men en del större. De små tumörerna utvecklas sällan till allvarlig cancer. I och med att PSA-provet inte ger någon information om var en tumör är belägen och dessutom oftast är förhöjt av annan orsak så måste man ta vävnadsprover från hela körteln. Därvid kan man träffa en av dessa små tumörer som vi egentligen inte vill hitta. Även om vi ofta förstår att det rör sig om en liten tumör så kan det oroa de som drabbas. Då det alltid finns en osäkerhet väljer många att ta det säkra före det osäkra och genomgå behandling i stället för endast aktiv uppföljning.

Hur säkert är det att med magnetkamera hitta en farlig tumör?

Tekniken med magnetkamera har utvecklats mycket snabbt de senaste 5 åren. Med modern teknik hittar man 80 – 90 % av det som vi anser vara farliga tumörer, ju farligare tumören är, desto större är chansen att den syns vid en magnetkameraundersökning.  Dock är kunskapen på detta område bristfällig och G2-studien kommer att bidra till att förstå hur bra magnetkameran är. De potentiella fördelarna med magnetkamera är (men detta återstår att bevisa):

-Man kan avstå vävnadsprovtagning vid ett förhöjt PSA om magnetkameraundersökningen är normal

-Man får en anatomisk lokalisation av var en farlig tumör finns och man har därför större chans att hitta denna vid vävnadsprovtagningen

-Man inte ta vävnadsprover från andra delar av körteln som har ett normalt utseende på magnetkamera.

Hur går en magnetkameraundersökning till? Vem kan inte genomgå undersökningen?

Magnetkamera är inte en röntgenundersökning. Röntgen baseras på radioaktiv strålning medan magnetkamera baseras på vävnadens svar på ett kraftigt magnetfält. Vid magnetkamera så utsätts man således inte för radioaktiv strålning. Du ligger stilla på en brits inuti en cirkelformad apparat i ett magnetfält medan radiosignaler skickas mot kroppen. Apparaturen ger ifrån sig höga ljud och du har därför på dig hörlurar. Undersökningen medför ingen smärta eller fysiskt obehag.

Om du har något inopererat metallföremål, i kroppen såsom t ex pacemaker eller metallsplitter i kroppen så kan detta störa undersökningen. Du kommer att besvara ett frågeformulär inför din undersökning och personalen på MR-enheten gör en bedömning om undersökning är möjlig.

Vad innebär ultraljud och vävnadsprovtagning av prostata?

Diagnosen prostatacancer kan inte ställas enbart med ledning av PSA-värde eller magnetkameraundersökning För att säkerställa om det finns en tumör i prostata krävs även vävnadsprov. Vid denna undersökning träffar man en urolog som först känner på prostatan via ändtarmsöppningen. Därefter förs en smal ultraljudsstav in via ändtarmsöppningen. Storleken på prostata och eventuella avvikelser registreras och därefter läggs lokalbedövning och vävnadsprover tas. Undersökningen kan uppfattas obehaglig men är sällan förenad med större smärta. Undersökningen tar cirka 5 – 10 minuter. Efteråt noterar hälften av männen blod i urinen under den första veckan, mer sällan därefter. Några män kan få en blödning via ändtarmen. Denna slutar oftast inom något/några dygn. Blödning och missfärgning av sädesvätskan är vanligt förekommande och kan kvarstå under flera månader i vissa fall.

Den allvarligaste biverkan efter vävnadsprovtagning är infektion. För att förebygga detta får alla män som genomgår vävnadsprov antibiotika. Trots det får några procent symtom på urinvägsinfektion och ibland även feber. Om sådana symtom skulle uppstå ska man omgående ta kontakt med oss eller närmaste sjukvårdinrättning.

Om man har blodförtunnande medicin måste denna sättas ut innan vävnadsprovtagningen, annars kan allvarliga blödningar uppträda.

Deltagarenkät

Om du blivit inbjuden till studien, kan du logga in på denna hemsidan för att besvara enkäten. Inloggningsuppgifter finns i ditt inbjudningsbrev.